Hästars förmåga att känna in människors sinnesstämning har länge fascinerat Catharina Carlsson. Våren 2017 presenterade hon sin avhandling vid Linnéuniversitetet om hur vi kan se på hästens roll i socialt behandlingsarbete för unga kvinnor med självskadebeteenden och deras personal.
Texten om Catharina Carlsson som Månadens profil på HästSverige publicerades september 2017. Redigerad 2020-12-09
– Våra känslor och intentioner spelar en oerhört stor roll i mötet med hästar. Vad vi bär med oss inuti påverkar hur hästen reagerar på oss. Vi till och med luktar annorlunda när vi är stressade. Det är viktigt att tänka på när vi umgås med hästen om inte annat för att undvika olycksrisker, säger hon.
Catharina Carlsson forskar idag om hur hästen och stallet blir en del av socialt arbete. Foto: Privat
Catharinas förhållande till hästar idag är på många sätt annorlunda än hur det var från första början. Från att ha varit en hängiven ryttare sedan mycket unga år ser hon idag annorlunda på hästen som individ och vän. Hon fokuserar inte längre på träning och tävling trots att hon fick en väldigt gedigen utbildning via sin ridskola i Nybro, utan söker snarast efter den optimala kontakten med sina hästar.
– När jag rider försöker jag reflektera över vad hästen vill förmedla till mig, säger Catharina. Det kan variera från dag till dag, och beror ju delvis på vilken sinnesstämning jag själv befinner mig i. Det krävs ett öppet sinne för att förstå vad hästen försöker kommunicera till oss människor. Om vi inte lyssnar finns risken att hästen ger upp i sina försök att förmedla något till oss, det som i dagligt tal kan kallas inlärd hjälplöshet.
Föll handlöst för frieserhästar
När intervjun gjordes 2017 hade hon tre hästar på sin gård på Öland, alla av den holländska rasen frieser. Hon fick upp ögonen för rasen när hon för över 25 år sedan såg bilden av en frieserhingst i en lokal dagstidning. Catharina bestämde sig för att åka dit och blev totalt förälskad. Sedan dess har det bara funnits frieserhästar i hennes liv.
– Det kan vara svårt att förklara, men den här rasen ger en helt annan relation än hästar jag tidigare har mött. De är mer som hundar, blir ofta enmanshästar och de har helt förändrat mitt hästliv.
Det krävs ett öppet sinne för att förstå vad hästen försöker kommunicera till oss människor
Längtan efter hästar hade Catharina redan tidigt i livet. Trots att ingen av föräldrarna var särskilt hästintresserade väcktes intresset och fascinationen hos deras dotter. Vid sju års ålder fick hon äntligen börja på ridskola och sedan gick det fort.
– Det tog inte många år innan jag red lektion med vuxna fast jag var mycket yngre. Jag ville lära mig allt och till min stora lycka hade lilla Nybro Ridklubb fantastiskt bra ridlärare som Pia Skanhed och Eva-Karin Oscarsson, vilka hade förmåga att lära oss hur man rider olika rörelser inom dressyr.
Catharina säger själv att hon alltid har haft en obotlig nyfikenhet som har varit en bra drivkraft genom livet, såväl med hästarna som inom sin forskning. Hon bär även med sig en empatisk förmåga och medkänsla för de som ibland ställs utanför.
– Redan under åren på ridskolan försökte jag involvera de ridskoleelever som inte riktigt passade in. Jag tyckte redan då att ”alla ska få vara med” och tog på mig rollen som ungdomsledare i stallet.
Såg positiva effekter av djurs närvaro
Efter skolan började Catharina läsa juridik men insåg efter några terminer att det nog inte passade henne riktigt. Istället började hon arbeta inom kriminalvården och märkte snart att hon hade lätt för att skapa kontakt med de intagna. Hon upptäckte även hur positivt det var när de intagna fick komma i kontakt med djur.
– Jag jobbade bland annat på en öppen anstalt där det fanns katt, höns, får och arbetshästar. Att djuren fanns där hade stor betydelse för relationen mellan de intagna, tonen blev liksom mjukare både mellan dem och mot personalen. På en av paviljongerna på anstalten, fanns en katt. Från dag ett som katten flyttade in var det betydligt mer harmonisk stämning där.
Catharina Carlsson föll pladask för frieserhästar när hon mötte dem första gången. Foto: Privat
Catharina insåg att djurens närvaro för olika utsatta grupper kunde spela en mycket stor roll. Hon utbildade sig till socionom, vidareutbildade sig i kommunikation och bemötande, samt tog en magister i folkhälsovetenskap för att avslutningsvis bygga på sin kompetens med en utbildning till ridterapeut. Sedan dess har hon undervisat och forskat i socialt arbete kring betydelsen av ett gott bemötande där djuren, främst hästarna, har bidragit till förståelsen.
Avhandling om process inom hästunderstödd terapi
I maj 2017 presenterade hon sin avhandling vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Avhandlingen bygger på intervjuer med åtta personal och nio ungdomar med självskadebeteende i åldrarna 15-21 år vid ett behandlingshem med stall i södra Sverige. Ungdomarna fick individuell terapi där förutom terapeuten även en häst medverkade. I studien ingår också filmade observationer med tre av personalen och fyra av ungdomarna, vilket ger en bild av hästens mer specifika roll i det sociala arbetet. Hästen kan ha funktionen att vara som en brygga mellan terapeuten och klienten.
– Jag ville studera själva processen inom terapiarbetet och därför var det viktigt att få filma. Det gav mig möjligheter att studera samma situation om och om igen utifrån olika frågeställningar. Jag har också genom filmerna kunnat dela materialet med andra forskare, bland annat i Kanada.
Trots att ungdomarna som ingick i studien kunde ha dålig självkänsla och en historia som gjorde att de hade svårt med tillit till vuxna släppte de in Catharina. Hon var imponerad över hur tillmötesgående ungdomarna var, och att de vågade berätta.
– Ungdomar med självskadebeteenden har en väldig dålig självkänsla men i mötet med hästen får de periodvis tyst på sin inre kritiker. Många beskrev hur ångesten försvann när de steg över tröskeln till stallet.
Vad varje enskild klient gör med hästen varierar. Någon vill bara ligga still på hästens rygg och känna värmen från hästkroppen. För en annan kan det räcka med att hämta in en häst från hagen eller bara våga gå nära en lös häst.
– Hästen upplevs som icke-värderande. Jag tror det är viktigt att väga in och försöka anamma det som hästen bidrar med, att verkligen möta de här ungdomarna på ett öppet och icke-värderande sätt.
Närhet till hästar eller andra djur kan ge positiva upplevelser för personer med bland annat självskadebeteenden. Foto: Privat
Hästens välfärd måste värnas
För Catharina är det viktigt att även hästen känner sig trygg i mötet med klient och terapeut. Hon har sett hur hästar reagerat i mötet med människor som bär på ångest eller aggressivitet genom att gå därifrån, medan de uppför sig annorlunda inför den som ”bara” är ledsen.
Det forskningsområde som Catharina verkar inom hör inte till de prioriterade inom det vetenskapliga samhället men hon tycker att det finns mycket mer att utforska kring hästens betydelse inom socialt arbete.
Fotnot: Idag, 2020, arbetar Catharina Carlsson som universitetslektor vid Linköpings universitet. Hon forskar om hur hästen och stallet blir en del av socialt arbete samt om hur vi differentierar professioner genom mått som autonomi, certifiering, praktisk erfarenhet och utbildning.
Texten om Catharina Carlsson publicerades som Månadens profil under september 2017. Redigerad 2020-12-09
Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige